På ett eller annat sätt återkommer jag alltid till vattnet som motiv. Kanske beror det på det ständigt föränderliga. Flöden i bäckar och älvar går upp och går ned, sjöar kan ligga spegelblanka ena dagen och vara stormpiskade dagen efter. Isar lägger sig och spricker upp. Det finns alltid något nytt att se.
Skulle man till äventyrs bli trött på det som är ovan ytan, kan man alltid ta en titt under. Det finns mer liv än du kanske tror där.
Eljest 
Kommentera