Ibland dyker det upp små ledtrådar kring var det finns vackra ödehus. Om det inte är alltför avlägset brukar nyfikenheten snart ta överhanden, och det blir ett besök för att försöka finna rätt. Ofta innebär det att man får parkera bilen längs närmsta farbara väg och sedan ge sig inåt skogen på nästan försvunna vägar och stigar. Redan innan man når fram slås man av stillheten som råder, långt ifrån hårt trafikerade vägar och städernas larm. Det är som att sinnet vaggas in i en annan rytm, där solens ljus styr över människans liv.
Det var säkert inget enkelt liv att leva, här långt inne i skogen. Små åkerplättar, sjöar och skog utgjorde livsvillkoren genom odling, fiske och jakt. Det är lätt att inse att ett par somrar med missväxt och en lång, kall och snörik vinter däremellan gjorde livet svårt för de som valt att bo avsides. Kanske inte konstigt att senare generationer sannolikt valde att ge sig av mot mer tätbebyggda trakter.
Eljest 
Kommentera